Ja, det finns vissa hinder kring läkemedel och att bli blodgivare. Men de flesta läkemedel utgör inget hinder för att bli blodgivare.
Snarare är det sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte kan bli blodgivare. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från ett dygn upp till flera år.
Det är dock viktigt att notera att det görs en individuell bedömning från person till person. Därför är det alltid bäst att kontakta den aktuella blodcentralen för specifika riktlinjer.
Här är några exempel på läkemedel, sjukdomar och andra situationer som kan påverka möjligheten att ge blod:
1. Blodförtunnande läkemedel
- Exempel: Warfarin, Heparin, NOAK-läkemedel (som Eliquis eller Xarelto).
- Anledning: Dessa läkemedel påverkar blodets koagulationsförmåga och kan vara riskabla för både givaren och mottagaren.
2. Isotretinoin (mot akne)
- Exempel: Roaccutan, Isotretinoin Actavis.
- Anledning: Detta läkemedel kan orsaka fosterskador om det överförs till gravida mottagare. Du kan normalt inte ge blod om du har en pågående behandling.
3. Finasterid och dutasterid (mot prostataförstoring eller håravfall)
- Exempel: Proscar, Propecia, Avodart.
- Anledning: Kan också orsaka fosterskador och får därför inte finnas i blodprodukter.
4. Immunosuppressiva läkemedel
- Exempel: Cyklosporin, Tacrolimus.
- Anledning: Används ofta efter transplantationer och påverkar immunförsvaret, vilket kan göra blodet olämpligt för mottagare.
5. Antibiotika och antivirala läkemedel
- Om du nyligen har tagit antibiotika eller antivirala läkemedel kan du behöva vänta en viss tid innan du får ge blod. Detta beror oftast på att blodcentralen vill säkerställa att infektionen är helt borta.
6. Hormonersättning och fertilitetsbehandling
- Exempel: Hormonspiraler, p-piller eller IVF-läkemedel.
- I de flesta fall påverkar dessa inte blodgivning, men vissa hormonbehandlingar kan kräva en kort väntetid.
7. Vacciner
- Vissa vacciner, särskilt levande försvagade vacciner, kan kräva en tillfällig karens innan blodgivning.
8. Psykiatriska läkemedel
- Exempel: Litium, antipsykotika.
- Om du tar läkemedel för psykiska tillstånd görs ofta en individuell bedömning beroende på din hälsa och medicinering.
9. Andra läkemedel med fosterskadande effekter
- Vissa läkemedel med lång halveringstid som kan påverka blodkvaliteten eller mottagarens säkerhet kan också innebära restriktioner.
Vid vissa sjukdomar kan man ibland inte ge blod, eller behöva vänta en längre period innan man kan bli blodgivare
Cancer
Om du kan ge blod eller inte beror på vilken typ av cancer som du haft. I de flesta fall kan du inte ge blod även om du är frisk från din cancer. Kontakta din blodcentral för mer information.
Tropiska sjukdomar
Om du har haft tropiska sjukdomar som exempelvis malaria eller Chagas sjukdom kan du inte ge blod, även om du är frisk nu.
Efter operation eller kirurgiskt ingrepp
Om det var ett mindre ingrepp (t ex ingrepp i huden) gäller 1 veckas väntetid innan blodgivning. Huden på platsen ska vara läkt och utan infektion. Om ingreppet var stort är det 6 månaders väntetid (t ex operation i magen). Rådgör med din blodcentral.
Förkylning
Om du hade en kraftigare förkylning eller feber högre än 38 C, så ska du vänta i 14 dagar, vara fullt frisk och utan symtom, innan du ger blod. Har du haft en lättare förkylning kan du ge blod när du känner dig fullt frisk och är utan symtom.
Allergier
Allergi är i sig inget hinder för att ge blod. Man kan ge blod om man för tillfället är symtomfri eller endast har svaga symtom. Detta oavsett om man tar allergimedicin eller inte.
De flesta allergimediciner, ögondroppar och nässprayer hindrar inte blodgivning men ett tips är att skriva ned namnen på medicinerna man tar, för det behöver man berätta när man ger blod.
Om du är osäker på om ditt läkemedel eller underliggande sjukdom påverkar din möjlighet att ge blod, kan du ta kontakt med din blodcentral. De kan göra en bedömning baserat på din medicinska historia, dina eventuella sjukdomar och den aktuella medicineringen.
LÄS MER
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar; ILCO-magasinet och OsteoporosNytt.
Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket. Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
