Placebo

Placebo kallas också sockerpiller och är det som används i medicinska studier för att kartlägga ett nytt preparats effekter.

Exempelvis kan 100 personer få det nya läkemedlet som ska testas, med den aktiva substansen. I den andra gruppen får 100 personer istället placebo, alltså inaktivt sockerpiller. Personerna i de olika grupperna vet inte vilket av preparaten får – det styrs av slumpen.

Efter studietiden jämförs resultaten; personerna som fick den aktiva substansen kanske blev friska fortare, dog i mindre utsträckning, eller fick lägre blodtryck, eller vad man nu studerade – jämfört med personerna i placebogruppen.

Då brukar man säga att det studerade läkemedlet är bättre – eller sämre – än placebo, beroende på utfallet i de olika grupperna.

Forskning kring placeboeffekt har visat att bara vetskapen om att få en behandling (även om det är sockerpiller, saltlösning, att någon tittar på och undersöker knät, eller något annat) gör att man mår bättre. Det är placeboeffekt. En gynnsam effekt vid behandlingen av en persons åkomma eller sjukdom som uppnås med en egentligen, för personen ovetande, fysiologiskt verkningslös behandling eller medicin, enligt Wikipedia.

Motsatsen till placebo är nocebo. Om placebo ger en positiv effekt på hälsa och välbefinnande genom förväntanseffekter och annat, så är nocebo den motsvarande, negativa effekten. Nocebo infinner sig när man har negativa förväntningar på en behandling, och kan uppstå både vid overksam behandling och vid behandling med en verksam substans. En verksam substans som har vetenskapligt stöd verkar dock i kroppen trots nocebo, enligt Vetenskap och Folkbildning.

 

close

Missa inga nyheter!

Varje torsdag kväll kommer nyhetsbrevet med senast veckans alla inlägg.