Allt fler personer med ångest ska behandlas i primärvården. Enligt de senaste behandlingsprinciperna är KBT, kognitiv beteendeterapi, förstahandsbehandling för flera av dem, ibland kombinerat med läkemedel.
I Anna Nergårdhs utredning God och nära vård, där det sista delbetänkandet lämnades till regeringen i slutet av januari, föreslås att psykisk ohälsa ska ingå i lagtexten om primärvårdens grunduppdrag.
Mats Ek, överläkare på WeMind Psykiatri Tyresö, tycker att det är rimligt.
– Första linjens psykiatri är i primärvården. Även om psykisk sjukdom kan vara handikappande för den enskilda människan kan många av dem få den hjälp de behöver i primärvården. Första steget i undersökningen är att utesluta att besvären beror av någon somatisk sjukdom och det är primärvården bäst på att göra. De flesta behöver inte en specialist i psykiatri. Barn och ungdomar med läkemedelskrävande ångestbehandling ska dock alltid skötas inom barn- och ungdomspsykiatrin.
5 tips för en lyckad behandling
- Diagnosticera ordentligt. Använd gärna Mini-instrumentet.
- Sätt in behandling.
- Viktigt med struktur och planerad uppföljning av patienten.
- Fullfölj och utvärdera behandlingen. Effekten kan tidigast utvärderas efter fyra veckor.
- Insättningsbiverkningar kan indikera att behandlingen kommer att hjälpa så småningom.
Källa: Mats Ek
I många fall är inte läkemedelsbehandling det primära. KBT kan vara fullt tillräckligt, speciellt när det är tydligt vad som triggar ångesten. KBT hjälper personen att hantera ångesten i stället för att fly från den.
– KBT gör att de kan lära sig att hantera rädslan. Det fungerar bra när man vet vad som skapar rädslan, som vid till exempel fobier och PTSD, säger Mats Ek.
För att ställa rätt diagnos och särskilja mellan de olika ångesttyperna rekommenderar Mats Ek att man använder sig av någon av de olika skattningsskalor och screeninginstrument som finns.
– Mini-instrumentet kan användas för att särskilja på ångestdiagnoserna. Genom de standardiserade frågorna får patienten beskriva situationer och tankar, hur och när symptomen kommer och hur de ter sig. Man får då fram en bild av patienten och på så vis går det ofta bra att diagnosticera.
Detta är en förkortad och bearbetad version av en artikel som Fredrik Hed (Fråga Apotekaren) skrivit i tidningen Evidens. Läs hela artikeln här.
LÄS MER: Kan Voxra kombineras med Brintellix vid depression?
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
