2 februari 2023
Hela leden påverkas vid artros.
Hela leden påverkas vid artros. Foto: pikisuperstar on Freepik

204

Detta händer i leden vid artros

Det är inte bara en liten del, utan hela leden som påverkas vid artros. Det innebär att både brosk, ledhinna, ledkapsel, ledvätska, menisk, ligament, muskler och skelett påverkas vid artros.

Exakt i vilken ordning leden påverkas är inte fastställd och kan säkert variera, men det huvudsakliga tecknet på sjukdomen är att ledbrosket tunnas ut och blir ojämnt, vilket ytterligare försämrar ledens funktion.

En hälsosam led består av ett relativt tunt brosklager på ytorna av de ben som möts i leden. Dessa broskytor hålls också glatta med hjälp av ledvätska som gör att broskytorna glider problemfritt utan friktion för att underlätta rörelse och fördela kroppsbelastningen jämnt. Eftersom brosk behövs i leden för att agera stötdämpare mellan dessa två ben, så blir det ett sämre ”skydd” när brosket i leden successivt försvinner. Detta resulterar i att det blir ökad mekanisk belastning på omkringliggande skelett och benmärg. Benmärg innehåller mycket nervtrådar vilket kan ge upphov till smärta. Skelettet kan få formförändringar och benpålagringar (så kallade osteofyter).

Hela leden påverkas

När ledhinnan blir inflammerad, börjar den producera mer ledvätska, vilket gör att leden svullnar upp och gör ont. Både ledkapseln och ligamenten kan bli tjockare och töjas ut. I takt med att artrosen förvärras, försvagas också ofta musklerna runt omkring leden och rörligheten minskar. I senare skeden av sjukdomen kan vinkelfelställning i leden förekomma. Ett exempel på detta är hjulbenthet eller kobenthet hos dem med knäledsartros.

Man kan säga att de vanligaste förändringarna i en artrosdrabbad led är brosknedbrytning, benpålagringar och en inflammerad ledkapsel. I knät är det också vanligt med trasiga menisker. Det mesta av detta syns dock inte på en vanlig röntgenbild förrän sjukdomen har funnits en tid och är anledningen till varför artros i första hand bör vara en så kallad “klinisk diagnos”, det vill säga som sätts baserat på sjukdomshistoria, förekomst av riskfaktorer, samt symtom och fynd vid undersökning.

Symtom är viktigast att gå efter

Sambandet mellan det man ser på röntgen eller magnetkamerabilder och symtom är ofta oklart, vilket gör att en bildundersökning kan ofta vilseleda både läkare och patienten själv. Till exempel är det hög risk för fynd som inte har någon betydelse för symtombilden (så kallade bifynd), vilket kan trigga onödig oro eller onödiga åtgärder.

Källa: Artrosportalen, Lunds universitet

LÄS MER: Vilket medel är bästa hjälpen vid artros?

 

close

Dela det här med dina vänner

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Fredrik Hed

svarar på dina 
läkemedelsfrågor

Fredrik Hed är apotekare och besvarar frågor om läkemedel, kosttillskott och naturmedel.

Missa ingen viktig information

Gör som 1 034 andra och prenumerera på nyhetsbrevet. Det är gratis!

Varje onsdag kväll kommer nyhetsbrevet med alla inlägg från senaste veckan. Ibland kommer också specialutskick om specifika ämnesområden.

Vill du ha mer?
Prenumerera

Nyhetsbrevet kommer varje torsdag kväll med veckans alla inlägg.

Ställ en egen fråga

Du får svar direkt till din e-post.

Exklusiva tips

Här kan du få 15 tips för en bättre läkemedelsanvändning.

Sök på sajten

Medlemmar får mycket mer

Som medlem hjälper du oss att hålla sidan igång. Vi ger tillbaka, medlemmar får mer!

Gratis
Premium
VIP

Är du medlem?

Logga in för att se 100%
av innehållet

2 februari 2023

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen antar vi att du godkänner detta.