I dag kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsjukvården har kraftigt förbättrats de senaste 15 åren. Numera finns det diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling som förbättrar tillståndet, höjer livskvaliteten och förlänger livet.
Det bedrivs också mycket forskning inom hjärtsvikt, både i Sverige och internationellt. Däremot bedrivs det vad jag känner till inga stora studier på nya läkemedel med helt nya verkningsmekanismer. Det handlar mer om att förstå sjukdomen bättre och att använda befintliga läkemedel på ett bättre sätt, och att identifiera vilka människor som ska ha vilken behandling.
Hjärt-Lungfonden finansierar mycket forskning kring nya behandlingsformer, vilket innefattar såväl läkemedel som medicinsk apparatbehandling, pågår ständigt. Det handlar bland annat om diastolisk hjärtsvikt, användningen av stödpumpar i väntan på hjärttransplantation, att bromsa stresshormoner som aktiveras vid svikt i hjärtat, stamceller och ärftlighet, samt mer ovanliga former av hjärtsvikt. Ett sådant kallas takotsubo, eller brustet hjärta som tillståndet också kallas på japanska.
Takotsubo innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt, men orsaken är okänd. Det finns en koppling till kvinnligt kön och till negativa stressfyllda händelser, varför en teori är att hjärtmuskeln är överkänslig för stresshormoner.
Källa: Hjärt-Lungfonden (190625)
LÄS MER: Vad kan jag göra åt den envisa hostan som kommer med enalapril?
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
