Det finns ingen standardbehandling av förmaksflimmer som passar alla. Sådan behandling ska alltid skräddarsys för varje individuell person.
Sedan finns det läkemedel som passar till många personer, och som många ”ska ha”, men det är inte en behandling som passar för alla.
Läkaren gör alltid en ordentlig undersökning av hjärtat, baserat på vilka besvär du har och hur länge du haft dem. Läkaren kartlägger andra sjukdomar och riskfaktorer som du kan ha, t ex diabetes, högt blodtryck, om du röker, om du är överviktig och mycket annat. Allt detta tas med i den slutliga bedömning vilken sorts behandling som passar bäst för dig. Och andra människor.
Det är anledningen till att man inte ska jämföra sin behandling med någon annan, och tror att man själv har fått en sämre behandling. Du har fått den behandling som passar bäst för dig. Och det har den andra personen också.
Vid förmaksflimmer är det vanligt att hjärtat slår hårt och fort, och att pulsen är oregelbunden. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska.
Du kan känna dig andfådd och svag vid minsta ansträngning. Du kan också få svårt att andas, få ont i bröstet, bli väldigt trött, yr, du svettas, mår illa och svimmar.
Risk för blodpropp och stroke vid förmaksflimmer
Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan du behöva behandling.
De flesta människor med förmaksflimmer behöver behandling. Läkemedel som kan användas vid förmaksflimmer är:
- blodförtunnande läkemedel, t ex warfarin, dabigatran, apixaban, rivaroxaban och edoxaban.
- betablockerare, t ex atenolol, metoprolol, bisoprolol, sotalol, karvedilol och propranolol.
- rytmstabiliserande läkemedel, t ex amiodaron och dronedaron.
- kalciumflödeshämmare, t ex diltiazem.
Du har fått två av dessa; blodförtunnande (Pradaxa, dabigatran) och betablockerare (bisoprolol), vilket läkaren då har bedömt att de är bäst för dig.
Förutom läkemedel finns flera andra sorteras behandlingar som kan bli aktuella, t ex elkonvertering (elektrisk stöt som ”återstartar hjärtat”), ablation (man bränner eller fryser området i hjärtat som orsakar flimret), operation och KBT.
Källa: 1177.se
LÄS MER
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
