Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern. Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet. Det skiljer sig mycket mellan personer vilka symtom man får och hur det upplevs. En del känner knappt av det, andra påverkas mycket.
Klimakteriet beror på att antalet äggblåsor i äggstockarna håller på att ta slut. De som finns kvar är inte heller lika bra på att bilda östrogen. Det gör att ägglossningarna blir oregelbundna och därmed också mensblödningarna.
Ett av de första tecknen på klimakteriet är att mensen blir oregelbunden. Till en början kommer mensen oftare, för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre. När ungefär sex månader har gått efter den senaste blödningen har du sannolikt haft din sista mens. Efter ett år kan du vara säker på att du inte får tillbaka någon mens. Den sista mensen kallas för menopausen.
Äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen även efter den sista mensen, men mindre mängd. Tillverkningen minskar allt eftersom och ungefär fem år efter sista mensen är äggblåsorna helt slut och kroppen har en konstant låg nivå av östrogen.
Ibland pratas det om förklimakteriet eller preklimakteriet. Då menas perioden innan den sista mensen när många har oregelbunden mens. Det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan den sista mensen, men det kan variera mycket.
Enligt svenska undersökningar inträffar den sista mensen i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Personer som röker får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.
Minskad mängd av östrogen i klimakteriet påverkar hela kroppen
Östrogen påverkar många organ i kroppen, till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan. Det gör att du kan få olika symtom när mängden östrogen minskar:
- Värmevallningar och svettningar, vilket innebär att du plötsligt blir mycket varm. Detta beror på att kroppens reglering av temperaturen kommer i obalans när mängden hormon förändras. En värmevallning känns som att du blir varm och kan variera mellan några sekunder till en timme.
- Sömnproblem. Många upplever att sömnen försämras i klimakteriet. Du kan ha svårare att somna, eller vakna oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar.
- Humöret förändras och du kan bli nedstämd. Du kan bli mer lättirriterad och snabbt ändra humör. Du kan också må dåligt eller känna dig nedstämd oftare än tidigare. En del kan få psykiska besvär, till exempel depression. Hur du mår påverkas också av vad som händer i din vardag och hur du sover. Du kan till exempel bli mer lättirriterad och fungera sämre om du sover dåligt på grund av värmevallningar och svettningar. Att sova dåligt en längre tid kan göra att du blir nedstämd.
- Torra slemhinnor, ffa vävnaderna i slidan och urinvägarna påverkas genom att de blir tunnare och torrare under klimakteriet. Det kan då klia och svida i underlivet. Det kan också göra ont och blöda lite vid vaginala samlag. Torra slemhinnor i underlivet kan göra att du får minskad sexlust. Alla slemhinnor i kroppen påverkas. Du kan till exempel bli torrare i munnen eller få torra ögon. Huden kan också bli torrare.
- Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar, beror på att musklerna kring slidan och urinröret åldras och blir svagare. Slemhinnorna i slidan och urinröret blir också tunnare. Det kan då läcka urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Det är även vanligt att ofta känna sig kissnödig och att det läcker urin när du känner dig kissnödig. Det finns hjälp att få vid urininkontinens.
- Förändrad fettfördelning: Den minskade mängden östrogen gör att fettfördelningen i kroppen förändras. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma. Detta kan i sin tur öka risken för typ 2-diabetes.
- Benskörhet: Mindre mängd östrogen kan så småningom också öka risken för att skelettet blir svagare, så kallad benskörhet (osteoporos).
- Blodfetter: Risken att få höga halter av blodfetter ökar också efter den sista mensen. Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.
Dessa symtom kan bli olika besvärliga hos olika kvinnor, men kallas för klimakteriebesvär eller övergångsbesvär. Alla kvinnor upplever inte heller alla dessa besvär.
Du kan göra en del själv för att lindra dem. Du kan också få behandling med läkemedel.
Klimakteriet upplevs olika
Klimakteriet innebär en förändring i livet och det är inte konstigt med starka känslor inför det. Många kan känna sorg över att bli äldre, och rädsla inför att kroppen förändras. För en del sammanfaller klimakteriet med att ha tonårsbarn och gamla föräldrar att ta hand om. Det är faktorer som också påverkar humöret och sömnen.
Men man kan också uppleva klimakteriet som en bra tid, som kan innebära en befrielse eller en lättnad. Det kan kännas skönt att inte längre ha pms, mens och mensvärk. Många upplever det som en lättnad att inte längre behöva oroa sig för preventivmedel och graviditet.
Ta hand om dig
Oavsett hur du upplever klimakteriet vinner du på att ta hand om dig själv. Det finns ganska mycket som du kan göra själv som kan hjälpa om du mår dåligt. Dessa tips kommer från 1177:
- Var fysiskt aktiv
Det har en positiv inverkan på humöret och minskar värmevallningar och svettningar. Fysisk aktivitet är också bra för skelettet, hjärtat, blodkärlen och för att undvika att midjemåttet ökar i samband med klimakteriet. - Avslappningsövningar
Det kan minska besvären med värmevallningar och svettningar. - Drick mindre av vissa drycker
Kaffe, te och alkohol kan göra att värmevallningar och svettningar blir värre. - Rök inte
Rökning förvärrar symtomen som du kan få vid klimakteriet. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta. - Ha löst sittande kläder
Pröva att klä dig i många tunna lager, då kan du lättare ta av dig när du känner dig varm. Undvik att ha åtsittande kläder och syntetmaterial, de kan göra att du svettas lättare. - Sköt om underlivet
Tvätta inte underlivet mer än en gång om dagen och använd inte tvål runt eller i slidan. Använd gärna oparfymerad badolja i stället för tvål. Du kan stryka på oljan och torka av den innan du duschar. Skölj inte med tvål och vatten inuti slidan. Du kan köpa badolja på ett apotek. - Använd receptfria läkemedel i slidan
På apoteket finns receptfria läkemedel med östrogen som du kan använda i underlivet. De kan hjälpa om du är torr i slidan och det svider och kliar. Östrogenet är svagt och har bara effekt på slemhinnan i underlivet, och inte i hela kroppen. - Använd glidmedel
Du kan pröva att använda glidmedel om du besväras av torra slemhinnor vid vaginala samlag. - Var försiktig med naturläkemedel
I hälsokostaffärer och på apotek säljs produkter mot klimakteriebesvär, men du bör inte använda dem mer än några månader utan att diskutera det med din läkare. De kan göra att livmoderslemhinnan växer till för mycket.
Hos 1177 kan du läsa mer om vad du kan göra själv för att lindra ev besvär.
Tveka inte att kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du vill ha hjälp att hantera den förändring som pågår i dig.
Källor: 1177.se, Internetmedicin m fl.
LÄS MER
Den 22 december 2022 chattade läkaren Viveca Odlind, professor emeritus i obstetrik och gynekologi och senior expert på Läkemedelsverket, om klimakteriet med Dagens Nyheters läsare.
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
