Dyspepsi kan ge diffusa symtom som ”ont i magen” eller en brännande känsla i maggropen.
– Det kan bero på en bakomliggande sjukdom, men ofta hittar man inte någon orsak, säger Mikael Lördal, överläkare vid Danderyds sjukhus.
Ungefär hälften av dem med dyspepsi har funktionell dyspepsi. Den andra häften har i stället organisk dyspepsi. Där finns det alltid en bakomliggande orsak, som exempelvis matstrupsinflammation, refluxsjukdom eller magsår.
Funktionell dyspepsi, där det inte finns en bakomliggande orsak eller sjukdom som förklaring till besvären, brukar i sin tur delas upp i tre grupper:
- Post prandial distress syndrome: En tidig obehaglig mättnadskänsla, drygt 60 procent av patienterna upplever detta. Det viktigaste rådet är att äta mindre vid varje tillfälle, äta oftare och att äta mindre fett. Här finns inte mycket läkemedel att erbjuda.
- Epigastric pain syndrome: Smärta högt upp i maggropen. Cirka 20 procent av patienterna. Amitriptylin kan fungera smärtlindrande.
- Runt 20 procent har båda dessa.
Få läkemedel finns för dyspepsi
En utmaning vid funktionell dyspepsi är behandlingen. Här finns sällan effektiva läkemedel att sätta in, utan utgörs i stället oftast av egenvård och kostomläggning.
– Det gör att patienten kan känna sig misstrodd och upplevas som inbillningssjuk. Jag brukar förklara för patienten att dina besvär är sjukdom i sig. Jag brukar också använda liknelsen med huvudvärk. De flesta med huvudvärk har ingen sjukdom i huvudet, det är huvudvärken som är sjukdomen, säger Mikael Lördal, överläkare och sektionschef vid Gastrosektionen, VO medicinsk specialistvård, Danderyds sjukhus.
Det antidepressiva läkemedlet amitriptylin har sin plats när smärta dominerar symtombilden, och många upplever en bra smärtlindrande effekt.
– En del tycker att man ska behandla bort helicobacter pylori, men det brukar inte löna sig. För att 1 patient ska bli bättre behöver 14 behandlas. Syrahämmande läkemedel föreslås ibland, men det är samma där; tio patienter behöver behandlas för att en ska bli bättre.
De flesta patienter ordineras alltså egenvård och kostomläggning. Även om SBU-rapporten Dyspepsi och reflux från 2007 kom fram till att bevisen för sådana livsstilsråd är svag, är det inte farligt att testa kostomläggning, menar Mikael Lördal.
– Det kan handla om att äta mindre portioner, äta oftare och att välja mindre fet och salt mat. Det är en stor del av vården.
Texten är en förkortad version av en artikel som Fredrik Hed (Fråga Apotekaren) skrev för tidningen Evidens, medicin och läkemedel, som ges ut av Region Stockholms läkemedelskommitté, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Hela artiklen finns att läsa på Evidens webbplats.
LÄS MER: Vad ska jag göra åt mina problem med magen?
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar; i dagsläget ILCO-magasinet och OsteoporosNytt.
Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket. Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
