Kostnaden för ett läkemedel beror på många faktorer – tiden det tagit att forska fram det, hur komplicerat det varit, om det är en vanlig eller ovanlig sjukdom och många andra faktorer. Det är inte alls ovanligt att det tar minst tio år att forska fram ett nytt läkemedel. Det tar så lång tid från idé till att det är godkänt och finns tillgängligt i sjukvården och på apotek. Så att läkemedel är dyra är inte så konstigt.
Det är heller inte ovanligt att vissa läkemedel tagit både 20 och 30 år att ta fram. Varför det? Därför att läkemedelsforskning är förknippat med hög risk och en stor mängd lagar och regler och utvärderingar. En anledning är att läkemedelsmyndigheterna (Läkemedelsverket, EMA och FDA) skärpt sina krav på företagen att dokumentera läkemedlen så att vi vet så mycket om dem som möjligt innan de godkänns.
Dyra mediciner kopplade till hög risk
Många menar att av 1000 läkemedelssubstanser som forskarna testar, blir det till slut bara ett läkemedel som godkänns. Och av tio läkemedel som godkänns är det bara tre som bär sina egna kostnader. Så läkemedelsforskning är förknippat med hög risk, där de flesta läkemedelskandidaterna sorteras bort. Därför är det rimligt att läkemedelsindustrin måste få tjäna pengar – så att vi hela tiden får nya – och bättre – läkemedel att behandla våra sjukdomar med.
Men det är också rimligt att läkemedlen utsätts för så kallad generisk konkurrens, när patentet gått ut (vanligtvis runt tio år efter det att läkemedlet godkänts). Då kan andra företag tillverka och sälja samma läkemedel till en lägre kostnad, eftersom de inte haft några stora kostnader för att utveckla läkemedlet.
Jag arbetade tidigare på det schweiziska läkemedelsföretaget Roche. De har valt att beskriva forskningsprocessen kring nya läkemedel enligt nedan:
Det kostar 1 miljard schweiziska franc att forska fram ett läkemedel, det tar 7 miljoner timmars arbete, de görs 6 587 olika experiment och 423 forskare är inblandade – för att få fram ett godkänt läkemedel.
LÄS MER: Se upp för falska läkemedel på internet
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
