Inbillning, sa man innan vi visste bättre. Men idag vet vi bättre. Nu vet vi att placeboeffekten är kraftfull, att den lindrar smärta, sänker blodtryck, vidgar luftrör. Den är till och med fångad på bild. För våra hjärnor är placeboeffekten verklig, lika äkta som en faktisk händelse.
Placebo bygger på förväntan, förhoppningar eller, när det gäller dess motsats, nocebo, på farhågor och rädsla. Tror du på behandlingen eller på doktorn ökar sannolikheten att den blir effektiv. Och omvänt, oroar du dig för att läkemedlet ska ha många besvärliga biverkningar är risken att det blir så större. Allt enligt en artikel på diabetesportalen.se på Lunds universitet.
De senaste decennierna har flera forskargrupper med sofistikerade undersökningsmetoder, framför allt avbildningstekniker av hjärnan, visat att placebo/nocebo har samma säte och effekt som exempelvis många läkemedel.
Mest känt och studerat är placeboeffekten i samband med olika smärttillstånd. Flera studier har visat att ungefär hälften kureras med placebobehandling. Men effekterna uppträder även inom andra medicinska områden. För en patient som är allergisk mot exempelvis blommor kan åsynen av en konstgjord bukett utlösa ett astmaanfall. Lika verklig som en allergisk reaktion. I detta fall alltså en noceboeffekt. På motsvarande sätt kan anfallet hävas med astmamedicin eller med inhalationer av ett verkningslöst placeboämne.
Källa: diabetesportalen.se
LÄS MER: Finitro låter för bra för att vara sant vid artros
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
