Nej, gurkmeja hjälper inte mot hjärtsvikt. Och det gör inte tomatpuré heller.
Det finns inga naturprodukter (om du menar kosttillskott och liknande) som påverkar din hjärtsvikt nämnvärt; varken positivt eller negativt. Varken gurkmeja eller tomatpuré har någon dokumenterad vetenskaplig effekt på hjärtsvikt.
Hjärtsvikt beror på att hjärtat har försvagats och inte orkar slå så fort och starkt som tidigare. Då kan man bli trött, flåsig i andningen, andfådd om man till exempel går i trappor eller promenader, och liknande.
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom och ska inte behandlas med ”alternativa” metoder. Ät bra mat, vila och var fysiskt aktiv efter förmåga. Min rekommendation är också att lita på hjärtmottagningens föreskrifter. De vet vad de pratar om.
Denna fråga besvarades i Hemmets Journal nr 40 2018.
LÄS MER
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
2 svar
Hej,
det finns en studie av Urban Alehagen som visade på positiva effekter av Q10+Selen kosttillskott vid hjärtsvikt.
Det stämmer – delvis. Forskarna gav selen + Q10 under fyra års tid till runt 440 friska personer i Kinda kommun i Östergötland. Förra året, 2018, rapporterade de att de har följt dessa personer i tolv år. I gruppen som fick selen + Q10 observerades en minskad dödlighet med runt tio procentenheter. Dödligheten i kardiovaskulära sjukdomar var 28,1 % bland dem som fick tillskott, medan dödligheten i kontrollgruppen, som fick verkningslöst placebo, var 38,7 %. Detta är en statistiskt säkerställd skillnad som alltså inte beror på slumpen.
Däremot skriver forskarna på slutet i sin publicering av resultaten (min översättning): ”Den skyddande effekten var inte begränsad till de fyra åren som de fick tillskott, utan kvarstod under den längre uppföljningsperioden. Mekanismerna bakom denna effekt måste fortfarande undersökas mer noga, även om olika effekter på hjärtfunktion, som t ex oxidativ stress, fibros och inflammation tidigare har identifierats som möjliga orsaker. Eftersom detta var en liten studie, bör observationerna betraktas som hypotesgenererande.”
Det går alltså inte egentligen att fatta några behandlingsbeslut på dessa resultat, även om det troligen är ofarligt att ta dessa tillskott.