GUIDE: Välj rätt behandling vid artros

Tyvärr finns det ingen botande behandling vid artros, men det finns mycket att göra för att lindra besvären och för att kunna leva ett bra liv med artros. I den här artikeln får du hjälp att välja rätt behandling vid artros.

Artros är en långvarig ledsjukdom som oftast börjar i stigande ålder men den förekommer även i yngre åldrar. Tung och monoton belastning på höft- och knäleder under en lång tid samt idrottsskador, såsom menisk- och korsbandsskador i knäna, ökar risken för artros.

Nedan listas ett antal punkter som är viktiga att tänka på om du har artros.

Artrosskola

Tidigare skickades många personer med misstänkt artros till röntgen för att säkerställa diagnosen. Men den proceduren kan i vissa fall fördröja behandlingen, eftersom det kan ta tio till femton år innan sjukdomen syns på röntgen. Glädjande nog får nu allt fler patienter komma direkt till fysioterapeut och så kallad artrosskola, vars verksamhet bygger på den senaste forskningen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för artros. På artrosskolan får patienten lära sig mer om sin sjukdom och hur man kan träna på bästa sätt. Forskning visar att 15 till 20 procent av dem som går artrosskola kan sluta med ledrelaterade läkemedel.

På många ställen runt om i landet finns artrosskolor. I artrosskolan får du hjälp att anpassa träningen till dina besvär. Se www.boaregistret.se för att hitta den som är närmast dig. Eller hör med din vårdcentral.

Fysisk aktivitet

Det bästa du kan göra för att behandla och lindra din artros är att vara fysiskt aktiv – trots att det gör ont. Därför ska du inte bli förvånad om du blir ordinerad fysisk aktivitet på recept. Det är nämligen en ny vedertagen behandlingsmetod vid artros.

– Man ska fortsätta att vara aktiv men anpassa sina aktiviteter så att man klarar av dem. Att sätta sig på sofflocket är det sämsta man kan göra. Då går det bara utför, säger Carina Thorstensson som doktorerat på knäartros och träning, till 1177.se.

Belastningen ska inte vara monoton och inte vara konstant under en längre tid. Det är omväxling man vill ha. Bra belastning är till exempel promenader, simning och cykling, men även vardagssysslor som att baka och arbeta i trädgården är hälsosamma aktiviteter när de görs på rätt sätt.

Smärtlindring

Smärta är inte farligt, även om det obehagligt. Det är inte alls fel att ta smärtstillande läkemedel, som behandling vid artros, för att kunna vara fysiskt aktiv.

Paracetamol kan vara bra att börja med, ffa för att det är skonsamt mot magen. I mars 2019 kom visserligen nya data som visade att paracetamol har marginell effekt på smärta och funktion vid knä- och höftartros enligt en systematisk översikt.

Det läkemedel som Socialstyrelsen rekommenderar i första hand är naproxen. I de nationella riktlinjerna skriver SoS: Vid artros i knä och höft har behandling med naproxen en liten till måttlig effekt på smärta och funktion, likvärdig med andra COX-hämmare (hög evidensstyrka).

I Socialstyrelsens riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar rekommenderas följande (urval) för artros:

Kosttillskott och naturmedel

Det finns ett flertal kosttillskott och naturmedel som kan vara en del av en effektiv behandling vid artros. Många av dessa är inte vetenskapligt studerade som vanliga riktiga läkemedel är. Många av dem innehåller dock ämnen som i mindre studier har visat en viss effekt, ffa en lindrande och/eller smärtstillande effekt.

Därför kan det vara värt att testa t ex glukosamin, Flex Repair, Nypozin, ingefära, hyaluronsyra, Litomove, Movizin, Helaflex eller gurkmeja. Men du ska inte förvänta dig någon dramatisk effekt.

Läs mer

Olika kosttillskott vid artros

Kost

En hälsosam och varierad kost är bra för alla människor. Med en hälsosam och varierad kost menas en kost rik på grönsaker, frukt, fisk och magert kött, gärna fågel. Medelhavsdieten har i flera studier visat positiva resultat på t ex hjärt-kärlsjukdom.

Medelhavsdieten är baserad på matvanor från södra medelhavsområdet, det vill säga länder som Spanien, Grekland och Italien. Om du vill äta som man gör i länderna runt medelhavet så kan man fylla tallriken mycket grönsaker, ljust kött och nyttiga fetter. Detta kan du äta mycket av om du vill följa medelhavsdieten:

• Frukt, bär och grönsaker (helst de med kraftiga färger och tjockt skal då du får flest skyddade ämnen främst från växtens yttre delar)
• Ägg
• Baljfrukter (bönor, ärter och linser)
• Fullkornsprodukter ät pasta och ris i fullkornsvarianter
• Nötter och mandlar
• Olivolja
• Vinäger
• Fisk och skaldjur
• Ljust kött
• Mejeriprodukter och ost så som fetaost, halloumi, mozzarella, keso, yoghurt (både vanlig och grekisk/turkisk) mjölk och filmjölk.
• Rött vin

De nordiska näringsrekommendationerna är baserade på medelhavsdieten, men anpassade efter nordiska förhållanden.

Källor: 1177.se, Reumatikerförbundet, boaregistret.se

LÄS MER

GUIDE: Välj rätt värktablett för smärtan

Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den 22 maj 2019 @ 09:00

Fredrik Hed

Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).

Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.