Det stämmer att sjukvården är restriktiv eller skeptisk till att ge intravenöst järn.
Att ge järn genom tabletter har flera fördelar; den är billig, enkel att ta, effektiv och säker. Det gör att man provar det i första hand hos i princip alla som behöver extra tillskott av järn. En svårighet med tablettbehandling är att många patienter upplever magtarmbiverkningar. Flertalet av dessa är dock dosberoende och kan lindras vid en dossänkning.
Intravenöst järn kräver resurser inom sjukvården
Nästa steg är alltså intravenöst. Det är mer effektivt, som du själv upplevde, men är också förknippat med att det är dyrare, det kräver resurser inom sjukvården och att det kan orsaka allergiska reaktioner. Den risken är dock liten, men det rekommenderas att alla som järn intravenöst observeras 30 minuter efter behandling och att det finns beredskap för ev allergiska reaktioner.
Det är den enkla förklaringen. Tabletter är billigare och räcker för de flesta. Intravenöst är dyrare och kräver mer resurser – men är mer effektivt.
På Janusinfo finns en bra artikel om bland annat intravenöst järn med mer information. Obs att den är skriven för sjukvårdspersonal.
LÄS MER
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
