Nu startas en studie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där en helt ny, mycket lovande målinriktad behandling prövas, Enhertu,, där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en snabbväxande form av bröstcancer.
Idag den 1 oktober är det bröstcancerdagen. Det är också starten på bröstcancermånaden oktober.
Det nya läkemedlet heter Enhertu, och innehåller molekylen trastuzumab deruxtekan. Resultat från andra studier är häpnadsväckande enligt Henrik Lindman, som är ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset.
– De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.
Enhertu kan fungera förebyggande
Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.
I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.
Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.
– Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.
I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.
– Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:
– Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.
Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala
LÄS MER: Kan jag få bröstcancer av min blodtrycksmedicin?
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
