Februari brukar kallas vabruari, eftersom väldigt många föräldrar är hemma och vabbar sina sjuka barn. Februari är den månad då VAB, vård av sjukt barn, slår i taket. Både influensan och vinterkräksjukan brukar nå sin peak och förkylningar står som spön i backen. På förskolor och skolor sprids smittan i raketfart.
Det kan vara jobbigt, men också lite mysigt om barnen inte är jättesjuka. Och det går faktiskt att förbereda sig, för att komma så lindrigt undan som möjligt. Här listar vi sju praktiska tips för drabbade småbarnsföräldrar.
Håll barnen hemma vid sjukdom
Läkare är eniga om att man ska stanna hemma när man är sjuk. Ute kan vara ok, men man ska undvika platser med mycket folk, vilket gynnar alla i samhället. Även om barnen kanske upplevs för friska för att vara hemma, ska de alltså inte med till biblioteket eller mataffären. Vid kräksjuka gäller 48 timmar hemma efter senaste kräkningen, inte 48 timmar från när det började.
Boosta kroppen och immunförsvaret
Bygg upp kroppen från grunden, så står den bättre emot attackerande virus, bakterier och andra krämpor. Det handlar dels om att motionera regelbundet, dels om att äta rätt. En näringsrik kost med mycket antioxidanter, mineraler och vitaminer är att rekommendera året runt, både för dig själv och dina barn. Tänk mycket frukt, grönsaker och så kallade ”superfoods”: till exempel lax, ägg, nötter och bär.
Vistas utomhus – undvik lokaler med mycket folk
Kontorsmiljöer, gym och andra lokaler där många människor vistas samtidigt är rena paradisen för luftburna virus och bakterier. Försök undvika fullproppade tunnelbanevagnar, offentliga toaletter och liknande så gott det går under influensa- och förkylningstider. Både vuxna och barn mår bra av att vistas utomhus varje dag, eftersom vi behöver frisk syrerik luft och solljus för D-vitaminets skull. Kolla med förskolan att barnen kommer ut ordentligt – och ta själv en kortare promenad under lunchen.
Fyll på medicinskåpet
Du vet att barnen (och troligen även du själv) kommer att bli sjuka. Därför underlättar det om du slipper stressa i väg till apoteket – i synnerhet om hon eller han är för liten för att lämnas ensam hemma. Se därför till att alltid ha de viktigaste receptfria läkemedlen bunkrade i badrummet. Värk- och febernedsättande tabletter för både barn och vuxna, nässpray för flera åldrar, halstabletter och något hostlindrande är en bra bas. En fungerande temp är också a och o.
Ät bra mat
Kroppen behöver energi även när matlusten uteblir och inget smakar någonting. Påfyllnad av näringsriktig och ”rätt” mat kan till och med påskynda tillfrisknandet. Men när det kommer till barn är det viktigare att de äter NÅGOT överhuvudtaget än att de inte äter alls. Därför är det helt ok vid sjukdom att skämma bort dem med favoritmat som glass, kex och varm choklad. (Och i händelse av magsjuka med milda ”onyttigheter” som vitt bröd, ris och avslagen cola.)
Ha underhållningen redo
Timmarna går sakta när man är sjuk, både för små och stora. För att undvika rastlöshet och alltför stort fokus på besvär behövs någon lagom fordrande aktivitet eller underhållning. Investera i roliga pyssel, pussel och spel – låna böcker på biblioteket och ladda ner filmer åt din sjukling. Detta är ÄNNU viktigare om du tänkt ”vobba”, det vill säga jobba hemifrån med sjukt barn.
Avlös varandra
Om ni är två föräldrar: kör halva dagen eller några timmar var. Alternativt varannan dag, råder Försäkringskassan. Man kan också ta hjälp av andra, som en farmor eller kompis. En närstående kan nämligen också vabba.
Ha inte dåligt samvete
Innerst inne har de flesta förståelse för att man som förälder måste vabba ibland. Irritation kan dock uppstå, eftersom du troligtvis är en viktig kugge i arbetsplatsens hjul. Hjälp kollegerna så gott det går, genom att avsluta det du hinner innan du går hem – och genom att till vardags försöka strukturera ditt jobb så att andra kan ta över i krisläge. Man ska stanna hemma när man är sjuk, oavsett om man är barn eller vuxen.
LÄS MER: Inga vetenskapliga bevis för att vitpeppar skyddar mot vinterkräksjuka.
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
