Under 2017 har 692 biverkningsrapporter för läkemedel till djur sänts in till Läkemedelsverket, en ökning från förra årets 616, vilket motsvarar 12 procent. De flesta rapporterna gäller biverkningar hos hundar, följt av biverkningar hos katt, häst och nöt.
Alla veterinärer är skyldiga att rapportera misstänkta biverkningar, men även djurägare och andra personer som har hand om djur kan rapportera biverkningar.
– Det är viktigt att biverkningsrapportera, även om sambandet mellan en observerad reaktion och ett misstänkt läkemedel inte är helt klart, säger Peter Ekström, veterinär på Läkemedelsverket.
Vid godkännandet av ett nytt läkemedel finns kunskap om de vanligaste biverkningarna. Men biverkningar som inträffar sällan eller som är specifika för vissa djurslag eller raser inom ett djurslag kan ibland endast upptäckas i samband med den praktiska användningen av läkemedlet. Därför är biverkningsrapportering ett viktigt instrument för att kunna upptäcka nya biverkningar hos djur, men även för att bevaka frekvensen av redan kända biverkningar.
LÄS MER: Kan biverkningar komma efter doshöjning?
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
