Den bästa hjälpen vid artros är information, kunskap och fysisk aktivitet. Och smärtstillande mediciner. Läs mer om det längre ner i texten.
Jag tycker absolut att du ska kolla upp det. Om du själv misstänker artros föreslår jag att du bokar tid hos en sjukgymnast på din vårdcentral. De kan ofta hjälpa dig bättre med att ställa både diagnos och föreslå behandling som passar just dig.
Artros är i grunden en obalans mellan funktioner i kroppen som bygger upp respektive bryter ned ledbrosk. Resultatet blir att det bryts ner mer ledbrosk än vad som byggs upp. De vanligaste ställena i kroppen där artros uppkommer är knäna, knäledsartros, och höfterna, höftledsartros. Men det kan även komma i leder i fingrar, händer och andra ställen i kroppen.
Ålder och ärftlighet är riskfaktorer
Varför artros uppkommer är inte helt klarlagt. Risken att utveckla artros ökar med stigande ålder och uppkommer vanligen efter 45 års ålder, men är vanligare ju äldre man blir. Egentligen är det inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid man exponerats för de olika riskfaktorerna. Det är bra, för många riskfaktorer går att påverka. Alla som har artros har inte symtom och storleken på besvären varierar över tiden.
Andra faktorer som ökar risken är ärftlighet, övervikt, stillasittande, idrottande på hög nivå (ffa fotboll). Normal idrottsutövning utgör inte någon risk för artros utan är bra för lederna. Idrottsskador däremot, såsom menisk- och korsbandskador i knäna, ökar risken för artrosutveckling. Vissa yrken med långvarig, upprepad eller tung belastning på framför allt höft- och knäleder medför ökad risk för artros.
Totalt har ungefär 7–800 000 personer i Sverige artros. Man räknar med att 5 procent av befolkningen mellan 35 och 54 år har artrosförändringar enligt röntgen. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder även om den också förekommer i yngre åldrar. Män och kvinnor drabbas i lika hög utsträckning.
En artrosangripen led är stel och den som är drabbad besväras av smärta. Symptomen kommer ofta smygande, så det kan vara svårt att säga exakt när problemen började. Smärtan uppträder först vid rörelse och belastning men när sjukdomen försämras uppkommer smärtan även i vila, särskilt vid höftledsartros. Leden kan också bli inflammerad vilket yttrar sig som svullnad och värmeökning. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. Ibland känns artrosen som en instabilitet eller muskelsvaghet.
Fysisk aktivitet är bästa hjälpen vid artros
Vetenskaplig forskning visar att den bästa hjälpen vid artros vanligen är fysisk aktivitet efter förmåga. Sjukgymnasten kan hjälpa dig med bra övningar som stärker kroppen. Smärtstillande läkemedel är inte alls fel för att kunna vara fysiskt aktiv.
Fysisk aktivitet och träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. Det spelar ingen roll om man tränar styrka eller kondition, båda varianterna har visat sig ha lika god effekt på smärta och funktion vid artros. Det viktigaste när det gäller träning vid artros är att du gör något du trivs med. Träna hellre en liten stund med 100 procent koncentration och muskelkontroll i övningen, än ett långt pass då du inte hålla koncentrationen. Välj intensitet och svårighetsgrad så att du klarar att utföra rörelsen riktigt långsamt, utan att tappa muskelkontrollen. Den allmänna rekommendationen av fysisk aktivitet för alla vuxna är 150 minuters måttlig fysisk aktivitet eller 75 minuters hög intensitet i veckan. fast det viktigaste är att du gör någon form av fysisk aktivitet hyfsat regelbundet. Den bästa träningen är den som blir av.
Det tar åtminstone fem-sex veckor innan du ser resultat av träningen. Precis som effekten av läkemedel försvinner så snart man slutar ta medicinen, försvinner också effekten av träning då man slutar träna. För att få en bestående nytta av träning måste den därför utföras mer eller mindre kontinuerligt.
Vikt, information och kunskap
Det är också bra att ha kontroll på sin vikt eftersom några kilo för mycket sliter onödigt på höfter och knän. Därför är det bra om du kan gå ner i vikt om du väger för mycket.
Information om sjukdomen och kunskap om den är också en viktig faktor som bidrar positivt.
Ett stort antal vårdgivare runt om i landet erbjuder också artrosskola. Där kan man få ett egenvårdsprogram. Följer man sitt egenvårdsprogram är prognosen god och sjukdomsförloppet kan hejdas. Ta kontakt med din fysioterapeut och fråga om möjlighet att gå i artrosskola där du bor. Nya studier har visat att uppemot var femte person med artros som tar läkemedel mot sjukdomen kan sluta med dem efter artrosskola, samtidigt som smärtan minskade med 30 procent efter ett år.
På 1177 finns mer information om artrosskola.
Finns inga naturmedel med bra effekt
Idag finns ingen behandling som stoppar sjukdomsförloppet. Det pågår dock mycket forskning, och förhoppningen är stor om bättre smärtlindrande mediciner, samt på längre sikt mediciner som kan bromsa upp försämringen och kanske till och med bota sjukdomen.
Några naturmedel som har visat god effekt i vetenskapliga studier finns tyvärr inte. Tidigare användes både glukosamin och hyaluronsyra flitigt, men i Socialstyrelsens senaste rekommendationer fastslås att dessa båda inte alls ska användas av sjukvården. Det beror på att det vetenskapliga underlaget för deras effekt är svagt. Sedan finns det alltid några personer som trots det prövar och tycker att de mår bättre.
En del upplever också att nyponpulver fungerar, liksom ingefära. Du får prova dig fram och se om något kan hjälpa dig.
Så, avslutningsvis, bästa hjälpen vid artros är fysisk aktivitet, kunskap och att hålla en bra kroppsvikt.
Denna fråga besvarades ursprungligen i Hemmets Journal nr 34 2015, men är utökad sedan dess.
LÄS MER
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.