Sömnapné är en folksjukdom som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Den som har sömnapnésyndrom kan under en natt ha hundratals andningsuppehåll med efterföljande mikrouppvakningar och syresänkningar i blodet. Detta leder till allvarliga hälsorisker, som till exempel kärlkrampsattacker, högt blodtryck och stroke, förhöjt blodtryck och trafikolyckor.
När vi andas in luft reagerar musklerna i de mjuka svalgväggarna reflexmässigt och strävar efter att vidga svalget. Under sömn, när musklerna slappnar av, blir svalgväggarna mer eller mindre slappa och kan påverkas av tryckförändringarna på ett annat sätt än i vaket tillstånd. Undertrycket som bildas vid inandning kan få svalget att sugas ihop och pressas inåt.
Muskelavslappningen under sömn tillsammans med faktorer som förtränger den övre luftvägen – till exempel en tillbakadragen underkäke, fettansamlingar i övre luftvägen eller stora halsmandlar – gör att andningsvägen blir alltför trång och vi börjar snarka som ett tecken på ofri övre luftväg. I vissa fall går det så långt att svalget helt stängs när man försöker andas in, vilket resulterar i ett andningsuppehåll, en så kallad sömnapné.
Risker med sömnapné
Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer:
• Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga gör att personer med sömnapné löper en ökad risk för trafikolyckor. Sömnapnésyndrom leder dessutom ofta till problem på arbetet med större risk för arbetsplatsolyckor. Många har också svårare att lära sig nya saker på arbetet. Personer med sömnapné har ökad risk för depression, och sömnbristen förstärker depressionen hos dem som har tendens att få det.
• Långsiktiga effekter innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet. Det innebär en ökad risk för kärlkramp, högt blodtryck och stroke.
Skillnad mellan kvinnor och män
Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Minst 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna lider av sjukdomen sömnapnésyndrom. Att ha sömnapné utan dagsymtom är betydligt vanligare än så. Det har 24 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor.
Behandling av sömnapné
Syftet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du kan andas som vanligt med varje andetag när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och de andra besvären. De allra flesta märker en avsevärd förbättring med den hjälp som finns att få. Det finns tre olika sorters behandling so kan bli aktuell vid så kallad obstruktiv sömnapné:
- CPAP via mask
CPAP står för Continuous Positive Airway Pressure och är den mest effektiva behandlingen vid sömnapné. CPAP är en apparat som via en mask blåser in en svag luftström i halsen när du andas. - Antiapnéskena eller sömntandställning
En antiapnéskena, som också kallas sömntandställning, är en annan effektiv behandling. Skenan drar fram underkäken och förhindrar på så sätt att tungan faller bakåt när du till exempel sover på rygg. Du sätter enkelt in den i munnen innan du går och lägger dig. Behandlingen används vid mild till måttligt svår sömnapné. Skenan måste provas ut hos tandläkare för bästa effekt. - Operation
Operation är mest vanligt hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom. Kirurgen tar då bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen under sömnen.
Följande två filmer förklarar sömnapné på ett informativt och tydligt sätt:
Och del 2:
Filmerna är gjorda av Björn Mathlein på BMB MEDIA GROUP.
Källor: Hjärt-lungfonden, 1177,
LÄS MER
Detta är en återpublicering. Inlägget publicerades första gången den
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
