Det finns faktiskt ganska många läkemedel som kan orsaka tinnitus, eller förvärra den. Tyvärr.
I Fass finns det minst över 100 läkemedel där tinnitus anges som biverkan (se listan längre ner). Det står omväxlande som en CNS-biverkan, neurologisk biverkan eller öronbiverkan.
Läkemedel som kan orsaka tinnitus
- Acetylsalicylsyra orsakar vid höga doser (4-5 gram per dygn) reversibel tinnitus.
- Kinin som användes vid vissa fall av malaria kan också orsaka reversibel tinnitus.
- Cytostatika (cisplatin, metotrexat), loop-diuretika (furosemid) och aminoglykosid-antibiotika (streptomycin, gentamicin, netilmicin) är läkemedel som var för sig eller i kombination kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus.
- Den läkemedelsgrupp som har flest rapporter är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), följt av NSAID-preparat och icke selektiva monoaminoåterupptagshämmare, MAO-hämmare.
- Det enskilda läkemedel som har flest rapporter är paroxetin följt av citalopram.
Följande läkemedel (substansnamn) har också tinnitus (permanent eller tillfällig) eller hörselpåverkan rapporterad som biverkan i Fass:
- Acetylsalicylsyra / ASA
- Advagraf (takrolimus)
- Amgevita (adalimumab)
- Amlodipin
- Amlodistad (amlodipin)
- Ampres (kloroprokain)
- Anafranil (klomipramin)
- Arcoxia (etoricoxib)
- Arlevert (cinnarizin, dimenhydrinat)
- Arthrotec (diklofenak, misoprostol)
- Asacol (mesalazin)
- Atorvastatin
- Baklofen
- Betahistin
- Bisomyl (bisoprolol)
- Bisoprolol
- Bloxazoc (metoprolol)
- Bosulif (bosutinib)
- Bramitob (tobramycin)
- Bupivacaine (bupivakain)
- Buprenorphine (buprenorfin)
- Bupropion
- Buspiron
- Capecitabine (kapecitabin)
- Carbocain (mepivakain)
- Celebra (celecoxib)
- Celecoxib
- Cetraxal (ciprofloxacin)
- Cialis (tadalafil)
- Cipramil (citalopram)
- Ciprofloxacin
- Citalopram
- Cymbalta (duloxetin)
- Dasatinib (dasatinib)
- Diamox (acetazolamid)
- Dienorette (dienogest, etinylestradiol)
- Diklofenak (diklofenak)
- Diovan (valsartan)
- Duloxetin
- Effentora (fentanyl)
- Eletriptan
- Enalapril
- Enanton (leuprorelin)
- Erythromycin (erytromycin)
- Escitalopram
- Etoricoxib
- Eusaprim (trimetoprim, sulfametoxazol)
- Felodipin
- Femostonconti (dydrogesteron, estradiol)
- Fixopost (latanoprost, timolol)
- Fluoxetin
- Fontex (fluoxetin)
- FSME-IMMUN
- Furix (furosemid)
- Furosemid
- Gabapentin
- Hiprex (metenamin)
- Humira (adalimumab)
- Hyrimoz (adalimumab)
- Ibumetin (ibuprofen)
- Ibuprofen
- Idacio (adalimumab)
- Imatinib
- Imraldi (adalimumab)
- Inderal (propranolol)
- Isoptin (verapamil)
- Javlor (vinflunin)
- Kaletra (lopinavir, ritonavir)
- Klomipramin
- Koffein
- Lamisil (terbinafin)
- Lamotrigin
- Lergigan (prometazin)
- Lerkanidipin
- Lidokain
- Linezolid
- Lipistad (atorvastatin)
- Losarstad (losartan)
- Losartan
- Loxentia (duloxetin)
- Mabthera (rituximab)
- Marcain (bupivakain)
- Marozid (hydroklortiazid, losartan)
- Medikinet (metylfenidat)
- Melatan (melatonin)
- Metronidazol
- Mysimba (bupropion, naltrexon)
- Naproxen
- Nebcina (tobramycin)
- Opdivo (nivolumab)
- Optiray (joversol)
- Oralin (sertralin)
- Orudis (ketoprofen)
- Oxycodone (oxikodon)
- Paclitaxel (paklitaxel)
- Pamorelin (triptorelin)
- Plaquenil (hydroxiklorokin)
- Premalex (escitalopram)
- Pronaxen (naproxen)
- Quetiapin (kvetiapin)
- Ramipril
- Rixathon (rituximab)
- Ropivacain (ropivakain)
- Salazopyrin
- Seloken (metoprolol)
- Sertralin
- Sertrone (sertralin)
- Sildenafil
- Spravato (esketamin)
- Tambocor (flekainid)
- Tegretol (karbamazepin)
- Temgesic (buprenorfin)
- Terbinafin
- Timosan (timolol)
- Tobi (tobramycin)
- Tradolan (tramadol)
- Tramadol
- Treo (ASA)
- Trombyl (ASA)
- Vancocin (vancocin)
- Vancomycin
- Venlafaxin
- Vertisan (betahistin)
- Viagra (sildenafil)
- Vimovo (naproxen)
- Vimpat (lakosamid)
- Voltaren (diklofenak)
- Voxra (bupropion)
- Xalcom (latanoprost, timolol)
- Xylocain (lidokain)
- Yentreve (duloxetin)
- Zopiklon
Listan kan inte garanteras att vara helt komplett. Och bara för att ditt läkemedel inte finns med i listan betyder inte det att det inte kan orsaka tinnitus.
Förutom läkemedel som orsaka tinnitus finns det flera andra orsaker, till exempel:
- Sensorineural hörselnedsättning: Skador på hörselsinnet av bullerexponering (industribuller, krigshandlingar) och musik på för höga ljudnivåer under för lång tid är en dominerande orsak till tinnitus i västvärlden. Åldersnedsättning (presbyacusis) och hereditära orsaker är vanliga.
- Akustiskt trauma: Efter plötslig bullerexponering (knallskott, explosion etc) är tinnitus vanligt. Tinnitus upphör ofta när hörseln återhämtar sig, vilket kan förväntas ske inom sex månader. Har normalisering inte skett inom denna tidsrymd är risken för bestående hörselskada och tinnitus betydande.
- Komplikationer till mediaotit (inflammation i mellanörat): Tinnitus i samband med mellanöreinflammation kan vara tecken på toxisk effekt på innerörat. Bestående inneröreskada och tinnitus förekommer som komplikation till akut otit (öroninflammation) men är mycket sällsynt. Vid kronisk otit som varat i många år är en påverkan på innerörats funktion i form av sensorineural hörselnedsättning och tinnitus inte ovanligt.
- Mellanörats muskler: Kan orsaka störande ljud, t ex knäppande ljud.
- Patologiskt blodflöde: Onormal kärlförbindelse och blodflöde i anslutning till örat liksom vissa tumörer i mellanörat kan orsaka pulserande tinnitus.
Termen tinnitus kan härledas från det latinska verbet ”tinnire” som betyder att ringa. Tinnitus definieras som en ljudperception utan extern ljudkälla och ljudet kan vanligen endast höras av patienten (subjektiv tinnitus).
Tidigare ansåg man att tinnitus orsakas av ökad aktivitet i innerörat, och att denna aktivitet via hörselnerven når hjärnan och då uppfattas som ljud (tinnitus). Nya funktionella studier av hjärnans aktivitet tyder på att tinnitus uppkommer när aktiviteten i hörselnerven är reducerad. Vid minskad signalaktivitet till hjärnan kan en ökad aktivitet i hörselsinnet och i hjärnbarkens hörselcentrum uppkomma.
Källor: Internetmedicin, Läkemedelsvärlden.
LÄS MER
Legitimerad apotekare (Uppsala universitet) och medicinjournalist (Stockholms universitet).
Fredrik besvarar frågor här på Fråga Apotekaren, vid sidan av sitt arbete som redaktör och medicinjournalist för olika fack- och patienttidningar.
Just nu är Fredrik redaktör för ILCO-magasinet och för OsteoporosNytt. Tidigare har Fredrik varit redaktör för Allt om Diabetes, Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket.
Fredrik är ofta anlitad som moderator, bland annat i Almedalen.
